Är det så svårt att hälsa?

Butikspersonalen har glömt sina kunder, känner Pernilla Anth Jacobsson. Hon predikar om en allmän hej-plikt.

“Hej” sa jag glatt. Inget svar. Inte ens en blick. Hörde hon mig inte? Sluddrade jag? Jag börjar känna mig dum. Mina varor rasslade fram på bandet i mataffären under något som kändes som en evighet. Ett Litet hej som inte blev besvarat. Så futtigt och ändå så stort. Jag betalade och brydde mig inte om att säga hej då, för det vet jag att  man absolut inte gör i kassan. Man tar sina varor under armen och går. Incidenten gnagde lite i hjärtat. Vad är det för mänslig reflex som har gått oss förlorad? Vanligt hederligt folkvett, att hälsa på sina medmänniskor.

En gång lade jag en lapp i kundernas önskelåda i min mataffär. På raden under “Det tycker jag ni kan bli bättre på” skrev jag med stora bokstäver: “Hälsa på era kunder!” Inget hände, jag gav upp och blev likadan.

Källa: ND Söndagen 22 januari 2012 av Pernilla Anth Jacobsson